Öppenhet och tillit

ÖppenhetTillit.png
 
 

Öppenhet och tillit brukar karakterisera väl fungerande, harmoniska och produktiva arbetsgrupper. Den stora frågan är hur ledare och gruppmedlemmar kan skapa ett sådant klimat.

Å ena sidan är tillit i en grupp en förutsättning för att individerna ska våga vara öppna med varandra. Å andra sidan är det just öppenhet mellan människor som skapar tillit. De två begreppen står alltså i ett ömsesidigt beroende-förhållande till varandra. Detta förhållande är orsaken till en del av de låsningar som kan uppstå i grupper – ”jag kan inte vara öppen med dig för jag saknar tilliten oss emellan”. Och om andra medarbetare säger likadant, då hamnar vi i ett låst läge.

Starta positiv spiral

Det finns dock en viktig skillnad mellan begreppen öppenhet och tillit. Öppenheten kan vi styra och rå över själva. Tillit däremot beskriver ett tillstånd i relationen mellan människor. Tillit förtjänar man, det är är konsekvens av medarbetarnas agerande mot varandra. Den viktiga insikten är alltså att vi som medlemmar i en grupp kan starta en positiv spiral där ökad öppenhet leder till ökad tillit som i sin tur lägger grunden för mer öppenhet. Vi har möjligheten att välja att vara lite mer öppen än vad tilliten egentligen tillåter, och därigenom bidra till gruppens utveckling och samarbetsklimat.

“Det är viktigt att kunna göra bort sig. Det är så bra idéer kommer fram!”

Chef i energibranschen

Relationsdjup och effektivitet

Hur mycket öppenhet och tillit bör det då finnas i en grupp? Ett svar som är relevant för de flesta grupper är att graden av öppenhet och tillit, alltså relationsdjupet i gruppen, har ett samband med gruppens uppgift eller funktion. Ju svårare och mer komplex gruppens uppgift är och ju mer samhandling som krävs av gruppen för att den skall fylla sin funktion, desto mer djup i relationerna krävs. Man måste kunna kommunicera med varandra om det som faktiskt är av vikt. Om man inte kan prata om det kommer man inte kunna lösa uppgiften. Man har förenklat den genom att undvika det avgörande.

Förenklad problemlösning

Grupper som inte befinner sig på ett relationsdjup som den rådande uppgiften egentligen kräver brukar hitta alternativa lösningar. Ett vanligt sätt är man helt enkelt undviker att hantera problem som är för svåra för att istället sysselsätta sig med andra mindre krävande uppgifter som t ex ”kaffeautomats-frågor”. Den här strategin brukar bland annat ta sig uttryck i att en viss fråga hela tiden bordläggs och som av en händelse ofta läggs bland de sista frågorna på nästa mötes dagordning. Ett annat vanligt fenomen är att problem förenklas. Man löser problemet som om det vore mindre komplext än vad det egentligen är för att senare upptäcka att problemet dyker upp igen och igen fast i en ny skepnad. 

Kompetenta grupper

Relationsbyggande i en grupp är inte någon linjär process där ett djup som en gång uppnåtts alltid kommer att finnas. Grupper åker upp och ner i ”spiralen” hela tiden av många olika anledningar. Men har man en gång haft en viss nivå av öppenhet i gruppen så brukar det vara lättare att ta sig dit igen. Kompetenta grupper har medlem-mar som förstått att anpassa kommunik-ationen och öppenheten i gruppen till deras uppgift och rådande situation.

 
 
Öppenheten kan vi styra och rå över själva.
Tillit däremot förtjänar man.